Vecka fri från våld 2024
Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av en man hon har eller har haft en relation med och vart tionde barn tvingas uppleva våld i hemmet. Mäns våld är ett av våra största samhällsproblem men våldet går att förebygga. Kampanjen "En vecka fri från våld" pågår 18 - 24 november 2024.
Arbetet mot våld pågår hela året men under kampanjen "En vecka fri från våld" sätter vi extra fokus på det förebyggande arbetet som pågår runt om i landet och i länet. 18-24 november arrangeras föreläsningar, filmvisningar, utställningar och ljusmanifestationer på olika platser i länet.
Elevutställning om våld i nära relationer
I Överkalix samarbetar skolan och öppenvården Bryggan kring unga med ett stödmaterial som heter ”om killars våld mot tjejer och våld i unga relationer”.
Strandskolans högstadieelever visar upp sina arbeten med temat Våld i foajen på Folkets Hus, Bulandsgatan 2. Måndag-fredag öppet 8:00-11:00 samt 14:00-16:00 (även öppet vid kvällsarrangemang)
Samverkan mot våld
Vecka fri från våld pågår i hela Norrbotten, många av aktiviteterna och föreläsningarna är digitala och tillgängliga oavsett vart du bor. Hela programmet för evenemang och föreläsningar i Norrbotten hittar du på den via knappen nedan:
Vecka fri från våld – arbetsplatsens roll mot våld i nära relationer
Våld i nära relationer kan leda till allvarliga fysiska och psykiska skador för den som är utsatt. Våldet innebär också stora ekonomiska kostnader för samhället, exempelvis ökade kostnader för sjukskrivningar.
Attraktiv arbetsgivare
Genom att arbeta aktivt med att upptäcka och förebygga våld i nära relationer på arbetsplatsen visar ni engagemang för medarbetares hälsa och säkerhet, och det kan bidra till att förbättra arbetsplatsens rykte som en seriös och omtänksam arbetsgivare. Arbetsgivare som erbjuder stöd och hjälp till våldsutsatta och våldsutövare formar också en mer välmående personalstyrka.
För dig som vill lära dig mer erbjuder Jämställdhetsmyndigheten en gratis Webbkurs: Våld i nära relation - agera som chef eller kollega.
Det här en kurs att gå enskilt eller i grupp. Den sätter fokus på hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck påverkar arbetsförmåga och relationer på arbetsplatsen. Du får lära dig hur du kan medverka till att förebygga och upptäcka våld.
Du hittar länk till kursen här: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/vara-utbildningar/webbkurs-vald-i-nara-relation-agera-som-chef-eller-kollega/
Våldet är utbrett
- Var fjärde kvinna och var sjätte man har någon gång utsatts för våld i en nära relation av en närstående (Brå 2014).
- 3,5 procent av kvinnorna som uppger att de utsattes för våld i nära relation under 2022 polisanmälde händelsen (Brå 2024).
- Drygt 50 procent av de som utsatts för våld uppger att deras arbetsförmåga påverkades negativt (Western University 2023).
- 10 kvinnor och inga män utsattes för dödligt våld i en parrelation 2023 (Brå 2024).
- Försäkringskassan handlägger varje år omkring 11 000 sjukskrivningsärenden relaterade till kvinnors utsatthet för våld i en nära relation (Häger A, Steen Carlsson K, Berglund A 2011).
- Både kvinnors och mäns sjukfrånvaro ökar med drygt 20 procent vid utsatthet för våld (IFAU 2017).
Läs mer på Jämställdhetsmyndigheten webbsida här: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/arbetsplatsens-roll-mot-vald-i-nara-relationer/
I en kartläggning från Brottsförebyggande rådet (Brå) 2018 uppger 23 procent av tjejer och unga kvinnor i åldern 16–24 år att de någon gång har utsatts för våld. För pojkar och unga män är siffran 14 procent. Unga hbtqi-personer och unga med funktionsnedsättningar är utsatta för våld i högre utsträckning än övrig befolkning.
Våldet i ungas relationer är precis lika mångsidigt och grovt som i vuxnas relationer och unga utsätts för alla former av våld. Våldet är ofta upprepat och eskalerar över tid. Risken för våld ökar när den utsatte försöker att lämna relationen.
Var sker våldet mot unga?
Till skillnad från våld i vuxnas relationer så sker våldet på platser där vuxna finns. Det sker i den våldsutsattas och i den våldsutövandes hem. Det sker i skolan och på gemensamma fritidsaktiviteter. I dessa miljöer finns det vuxna som kan ingripa. Därför är det viktigt med kunskapshöjande insatser till alla runt omkring - vuxna som unga - för att kunna se och identifiera våld och ingripa mot det.
Ytterligare viktiga skillnader är den betydelse som digitala medier och verktyg har för ungas relationer. Dessa används i stor utsträckning som ett hjälpmedel för övervakning och kontroll.
Ekonomiskt våld kan innebära att våldsutövaren helt eller delvis tar sig rätten att kontrollera din ekonomi och materiella tillgångar på ett sätt som sätter dig i ekonomisk beroendeställning till denne. Materiellt våld är det våld som utövas genom eller mot föremål.
En kartläggning från Brottsförebyggande rådet visar att omkring 25 procent av alla kvinnor utsätts för någon form av våld i nära relation under sin livstid. Ekonomiskt våld är en etablerad taktik för att utöva makt och orsaka skada i nära relation.
Myndigheter agerar mot våldet
Våld i nära relationer orsakar stort mänskligt lidande och kostar det svenska samhället omkring 43 miljarder årligen. För att upptäcka och stötta den som är utsatt för våld kan myndigheter göra stor skillnad. En myndighet som jobbar med frågan i fokus är Kronofogden som har infört rutiner för att hjälpa den som är utsatt för våld i nära relation.
Kronofogden har länge arbetat med jämställdhetsintegrering för att bidra till att de nationella jämställdhetspolitiska målen uppnås. För att stärka det våldspreventiva arbetet har myndigheten utvecklat ett kompetens- och erfarenhetsutbyte om våld i nära relation med fokus på ekonomiskt våld tillsammans med Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Försäkringskassan.
Målsättningen med Kronofogdens insatser är att de politiska delmålen om ekonomisk jämställdhet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Tre inriktningar har tagits fram och genomförts:
1. Information och stöd till medarbetare
Stöd för medarbetare som kommer i kontakt med personer som utsatts för våld i nära relation, inklusive ekonomiskt våld. Kronofogden har varit i kontakt med Unizon och Roks, som är paraplyorganisationer för hundratals kvinnojourer för att ta fram informationen. Myndigheten tog även del av forskningsartiklar för att skapa en fördjupad förståelse av vad ekonomiskt våld innebär, hur det kan ta sig uttryck och dess omfattning.
Information som riktar sig till personer som möter våldsutsatta
2. Information och stöd till utsatta personer
Informationen riktar sig dels till personer som är utsatta för ekonomiskt våld, och dels till personer som kommer i kontakt med våldsutsatta. Det finns information om vad Kronofogden kan göra men även konkreta exempel på hur man kan agera om man är utsatt för ekonomiskt våld.
Information som riktar sig till personer som har utsatts för ekonomiskt våld
3. Justerade riktlinjer kring löneutmätning
En översyn av vilka kostnader Kronofogden kan ta hänsyn till exempel när en person hastigt behöver lämna sitt hem. Detta har bland annat lett till justerade riktlinjer som gäller anstånd med löneutmätning, för att Kronofogden ska kunna ta hänsyn till kostnader för en skuldsatt person som lever i en våldsam relation. Det har förtydligats att det går att pausa löneutmätning när någon brådskande behöver lämna sitt hem och köpa nya saker.
Löneutmätning - ett vanligt sätt att betala en skuld
Ekonomiskt våld
Att vara utsatt för ekonomiskt våld kan många gånger öka utsattheten och försvåra möjligheten att lämna relationen då den utsatta hamnat i en beroendeställning gentemot våldsutövaren.
Ekonomiskt våld kan exempelvis innebära att:
- Du på olika sätt är i ekonomisk beroendeställning gentemot våldsutövaren
- Du inte får tillgång till pengar eller insyn i ekonomin
- Du får "veckopeng" av våldsutövaren istället för att sköta dina egna pengar
- Du tvingas redovisa dina olika inköp och utgifter
- Våldsutövaren tar lån, skapar konton eller registrerar fordon/företag i ditt namn
- Våldsutövaren sätter dig i skuld eller orsakar att du får betalningsanmärkningar i ditt namn
- Våldsutövaren registrerar dig som anställd inom eget företag och tar ut lön till sig själv.
Materiellt våld
Materiellt våld är det våld som riktas mot eller utövas genom saker.
Exempel på materiellt våld är om våldsutövaren:
- tar sönder möbler och inredning
- slår i väggar och dörrar
- kastar föremål omkring sig
- förstör, slänger eller säljer dina personliga ägodelar som har ett stort känslomässigt eller ekonomiskt värde för dig som dagböcker, smycken, foton, arvegods och liknande.
Äldre personer är en grupp som kan vara särskilt utsatta vid våld. De utsätts för våld i parrelationer, av närstående, men ibland även av personal inom vården och omsorgen. Uppskattningar som visar att omkring tio till femton procent av personer över 60 år har varit utsatta för våld de senaste tolv månaderna. Mörkertalet är också stort.
Äldre är en växande grupp i det svenska samhället. Gruppen 80 år eller äldre väntas öka med nästan 50 procent fram till 2031.
Äldre personer är en särskilt sårbar grupp
Det finns flera faktorer som gör att äldre personer är en särskilt utsatt grupp när det handlar om våld. Med hög ålder följer ofta ett ökat beroende av omgivningen, både av närstående och personal. Om partnern är den som ger stöd och hjälp kan våldet vara svårt att upptäcka. Dessutom minskar möjligheten för andra att upptäcka våldet efter pensionen eftersom den våldsutsatta lämnat kollegor och chef som skulle kunna ana oråd.
Bland gruppen äldre finns grupper som är extra utsatta, till exempel personer med funktionsnedsättning och personer med demenssjukdom och kvinnor i missbruk.
Våldet tar sig många uttryck
Även bland äldre är våld i parrelationer vanligt. Psykiska övergrepp är mest förekommande, men även ekonomiskt, fysiskt och sexuellt våld förekommer. Med ålder minskar möjligheten att ta sig ur en destruktiv relation. Kvinnor har generellt lägre pensioner och ekonomisk trygghet än män. Den ekonomiska utsattheten hos äldre kvinnor kan leda till starkt beroende av en partner vilket gör att det är svårare att lämna en våldsam relation.
Brist på kunskap om våld mot äldre
Endast tjugo procent av personer över 65 år omfattas av äldreomsorg, vilket innebär att den stora majoriteten äldre som utsätts eller utsätter andra för våld behöver få stöd på annat sätt. Det behövs generella våldsförebyggande insatser för att upptäcka och förebygga våld.
En försvårande omständighet är att förståelse av vad våld är ofta saknas hos gruppen äldre. De kan därför ha svårt att definiera sig själva som utsatta för eller utövare av våld.
Äldre personer uppfattar inte att de är inkluderade i det generella stödet för våldsutsatta, till exempel kvinnojourer, vilket gör det svårt att veta var man vänder sig för att få stöd och skydd. Civilsamhällesorganisationer spelar en viktig roll för våldsutsatta. Till exempel erbjuder några ideella tantjourer samtalsstöd till äldre kvinnor.
Läs mer om våld mot äldre på Jämställdhetsmyndighetens webbplats här: Jämställdhetsmyndigheten- våld mot äldre
Ett sätt att förstå hur våld fungerar är att tänka på våld och kränkningar som en pyramid. Längst ner finns det som är vanligast och ofta ses som mindre allvarligt, som att säga elaka saker eller skämta på någons bekostnad.
Det kan verka som att det inte är så farligt, men när sakerna som finns längst ner i pyramiden blir vanligare och vanligare blir det också mer och mer troligt att de sakerna som finns i nästa nivå inte verkar så farliga längre.
När taskiga skämt och elaka kommentarer blivit vardag är steget kortare till knuffar eller att ta hårt i någon. Och när det blivit vanligt är det inte lika långt kvar till att slå eller sparka någon.
Lita på din magkänsla och var uppmärksam på varningstecken som gör dig ledsen, osäker eller besviken. Om din partner säger någon elak kommentar eller skämtar om dig på ett sätt som inte känns bra, fundera över var dina gränser går för vad som är acceptabelt i er relation.
Hur det kan se ut:
Att bli utsatt för våld i en nära relation kan vara väldigt förvirrande. Våldet följer sällan våldspyramidens olika steg från botten till toppen, utan våldet kan gå fram och tillbaka. Det kan vara så att personen är snäll ena dagen och inte alls snäll nästa dag, och använder olika typer av våld vid olika tillfällen.
Till exempel:
- Ena dagen kanske personen visar dig jättemycket kärlek, vilket gör att du undrar varför du någonsin varit rädd för hen.
- Dagen efter kan samma person säga elaka saker eller ge dig skrämmande blickar, vilket gör att du känner dig stressad och försöker göra allt för att hålla hen nöjd (latent våld).
- Någon annan dag kan personen bli väldigt arg och kanske tar tag i dig jättehårt, knuffa eller slå dig.
Efter en allvarlig våldshandling är det inte ovanligt att personen känner skuld. Det kan innebära att personen ber om ursäkt och blir snäll igen, med även att personen blir sitt charmigaste jag, överöser dig med komplimanger eller annat.
Detta kan göra att du kastas mellan olika känslor och olika typer av våld. Ju allvarligare våldet blir, desto tätare kan dessa fysiskt våldsamma händelser komma och desto fler olika våldsformer kan personen använda. Detta händelseförlopp är en del av det som kan kallas för normaliseringsprocessen.
Normaliseringsprocessen handlar om den känslan som den som är utsatt här. När det som en gång i tiden kändes oacceptabelt, exempelvis ett slag, börjar kännas som en vanlig sak.
Den här informationen är hämtad från Unizon och du hittar den och mer information här: Unizon
EN VECKA FRI FRÅN VÅLD är ett initiativ skapat av Unizon och MÄN. Kampanjen genomförs på många olika platser i Sverige.
I Norrbotten arrangeras veckan av Länsstyrelsen, Tjejjouren Luleå, Kalix kommun, Piteå kommun, Centrum mot våld – Luleå kommun, Bodens kommun, Kvinnojouren Boden, Arjeplogs kommun, Kvinnojouren Nike, SSAB, Rädda Barnen, Kiruna kommun samt Haparanda kommun. Kampanjen stöds av Sveriges Kommuner och Regioner, Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna. Visionen är ett jämställt samhälle fritt från våld.