Invasiva arter
Invasiva arter är ett stort problem som orsakar kostnader både för enskilda och för samhället. Vad du kan göra som privatperson spelar stor roll.
Invasiva främmande arter skadar naturen så att ekosystem och dess funktioner som vi är beroende rubbas.
De har också effekter som gör det svårare för oss att vistas i naturen, till exempel kan invasiva främmande växter göra det omöjligt att bada, fiska och åka båt.
Invasiva arter kan påverka naturen och oss människor på olika negativa sätt.
Så hotas inhemska arter
En invasiv art, växt eller djur, kan till exempel vara bärare av en sjukdom som smittar. Då kan den inhemska arten helt slås ut eller försvagas, som fallet med kräftpesten och signalkräftan (som kan vara bärare av denna sjukdom).
Det kan också bli problem om en inhemsk art korsbefruktas med en invasiv. Ett exempel är fältharen som parar sig med vår inhemska skogshare.
Skogsharen är väl anpassad till sin normala livsmiljö, men med ”fel” uppblandade gener finns risken att denna inhemska hare inte över tid kommer att klara sig i konkurrensen med fältharen.
Det finns också växter som sprider sig mycket fort, som jättebjörnlokan med sin brännande sav, eller lupiner som är svåra att få bort när de väl etablerat sig och som tränger undan andra växter.
Ytterligare ett exempel är vresrosen som kan ta över vegetationen längs stränder.
Andra invasiva arter äter allt i sin väg, som den spanska skogssnigeln som härjar i trädgårdslanden eller tallvedsnematoden som kan orsaka stora skador för skogsbruket.
Invasiva främmande arter i Norrbotten
I Norrbotten finns det i dagsläget sju arter av de 66 listade EU-arterna. Enligt lagstiftningen ska dessa arter utrotas i norr:
Växter
- jättebalsamin
- jätteloka
- tromsöloka
- smal vattenpest
Däggdjur
- bisam
- mårdhund
- ullhandskrabba
Förutom dessa EU-arter finns det ett antal andra arter som Sverige också måste försöka utrota eller bekämpa.
Några välkända och vanliga invasiva främmande arter som finns i länet, och som inte är med på EU-listan, är blomsterlupin, vresros, parkslide, mink och spansk skogssnigel (mördarsnigel).
Fastighetsägarens ansvar
Den som äger en fastighet har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter vid den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna.
Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga:
- privatpersoner
- kommunala och statliga fastighetsägare
- bolag som äger fastigheter
Bekämpning av invasiva främmande växter ger ofta upphov till en hel del avfall.
Växtavfall från invasiva främmande växtarter läggs i dubbla påsar/ sopsäckar eller liknande, som försluts väl.
Mindre mängder kan placeras i det egna sopkärlet för brännbart avfall. Lite större mängder lämnas på Furunäsets Miljöcentral, hänvisningar ges från personalen på plats.
Observera att växtavfallet från invasiva främmande växtarter inte ska läggas i kompostfraktionen, detta på grund av spridningsrisken!